Kandidatavhandling

Jag har kommit igång med skrivandet och det känns bra. Många frågetecken finns det, men försöker att inte oroa mej över dem ännu. Har nästan tre månader på mej att skriva så det känns lugnt.
Det är inte helt lätt att skriva om barns sorgeprocesser, speciellt när jag själv gått igenom så otroligt mycket. Blir förvånad över hur mycket av barns sorgereaktioner och tankar som även passar in hos mej, fastän jag ändå var 17 när mamma dog. Det känns mycket lärorikt för mig själv och min egna sorgeprocesser och det känns bra att veta att det som jag känner och har känt nu i flera år inte är onaturligt. Det finns ord för känslor och stadier. wohoo I am not wierd :) nu ska jag gosa me gullaRocky å sen skriva några ord på kanden!